Tankar kring sakpolitiska överenskommelsen mellan S+MP+C+L

Under dagen den 11:e januari släpptes ett utkast till den sakpolitiska överenskommelsen som har gjorts mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna. Jag överraskas av en hel del saker som C och L tycks fått igenom och drar slutsatsen att högsta prioriteringen för Socialdemokraterna är att sitta vid rodret.

I skrivande stund väntar jag fortfarande på en kommentar från Vänsterpartiet hur man ställer sig i frågan, då dessa kan sänka hela överenskommelsen genom att aktivt rösta nej tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna. Och redan i inledningen av dokumentet utpekas explicit att Vänsterpartiet inte kommer ha något inflytande över den politiska inriktningen:

Denna överenskommelse innebär att Vänsterpartiet inte kommer att ha inflytande över den politiska inriktningen i Sverige under den kommande mandatperioden.

Frågan jag ställer mig då är varför Vänsterpartiet skulle acceptera denna överenskommelse?
Hittills har däremot Vänsterpartiet valt att inte kommentera.

Under förutsättning att det här blir Riksdagens tredje statsministeromröstning återstår i såna fall ett ytterligare försök innan det blir extraval.

Tanken med detta inlägg är blott att vara en start till någon form av diskussion och ingen djupgående analys kring någon av de punkter jag väljer att lyfta fram kommer att göras. Jag kommer att redovisa mina spontana tankar och frågor kring en del av de politiska överenskommelserna. Totalt är det 73 punkter i dokumentet, indelade i olika ämnen. Jag kommer att blockcitera de punkter som jag besvarar i syfte att inte citera något ur dess helhet. Vidare rekommenderar jag en genomläsning av hela dokumentet. Jag kommer även att följa samma ämnesordning som utkastet. Dokumentet i sin helhet finns att tillgå (i skrivande stund) på följande sidor:
https://www.centerpartiet.se/press/pressmeddelande/nyhetsarkiv-2018/2019-01-11-annie-loof-en-gron-liberal-reformagenda-i-forslag-till-overenskommelse
https://www.liberalerna.se/partirad-190113/ (Här finns även ett utkast till en sakpolitisk överenskommelse mellan M, C, KD och L) https://www.socialdemokraterna.se/aktuellt/2019/Utkast/
https://www.mp.se/just-nu/fyra-partier-ska-ta-stallning-till-forslag-om-overenskommelse-i-regeringsfragan

Det ska även tilläggas att detta enbart är ett utkast som ännu inte är formellt förankrade i partierna och till och med kanske ratas av ett eller flera medverkande partier. Åtminstone inom både Liberalerna och Centerpartiet är det en överenskommelse som splittrar partiet internt. Den kommande helgen kommer att avgöra huruvida överenskommelsen ratificeras eller ej.

Ekonomi och statsfinanser

  1. Bättre villkor för företagande och entreprenörer. Beskattningen av företag, i synnerhet växande små och medelstora företag, blir mer gynnsam. Arbetsgivaravgifter sänks. Förbättrade regler för personaloptioner och borttagen extraskatt på generationsskiften genomförs. RUT-avdraget breddas till fler tjänster. (Utredning om äldre-RUT under 2019). 3:12-reglerna förenklas (utredning 2019-2020. Ny lagstiftning från 2022) och kravet på aktiekapitalet sänks till 25 000 kronor (Ds våren 2019. Ny lagstiftning från 1 januari 2020).

Det är en positiv väg att dra ner på beskattningen av företag och att arbetsgivaravgifter sänks. Däremot RUT-avdraget borde försvinna till förmån för lägre skatter och ett slopande av arbetsgivaravgifter. Det blir intressant att se hur Vänsterpartiet reagerar på ett utökat RUT-avdrag.

  1. En omfattande skattereform genomförs. Reformen ska öka sysselsättningen och antalet arbetande timmar med sänkt skatt på jobb och företagande, bidra till att klimat- och miljömål nås, stärka Sveriges konkurrenskraft, utjämna dagens växande ekonomiska klyftor, sänka marginalskatten och uppnå att färre betalar statlig inkomstskatt, förenkla genom att begränsa undantag, minska hushållens skuldsättning och bidra till att förbättra bostadsmarknadens funktionssätt, öka finanssektorns skatteandel och långsiktigt trygga välfärden.

Oerhört positivt med sänkt skatt och billigare för företag att anställa och bedriva verksamhet. Däremot ser jag inte hur man räknar att uppnå alla de saker man listar.

  1. Sänkt skatt på arbete och grön skatteväxling. Värnskatten tas bort 1 januari 2020. Miljöskatternas andel av skatteinkomsterna ska öka. En kraftfull grön skatteväxling ska genomföras med höjda miljöskatter som växlas mot sänkt skatt på jobb och företagande. Målet är att den ska omsluta minst femton miljarder kronor inklusive de förslag som genomförs i vårändringsbudgeten 2019 och de förslag som genomförs i skattereformen.

Mycket intressant att Socialdemokraterna går med på avskaffandet av värnskatten. Däremot tror jag inte vinsten av miljöbeskattning är det man tror sig, ett bättre alternativ vore att säkerställa investeringen i fortsatt teknisk utveckling samt forskning. Det är mycket lättare att nå bättre miljöresultat genom utveckling än att straffbeskatta de alternativ vi har idag. Innovation är det som har fört oss till miljömässigt bättre alternativ snarare än olika miljöskatter.

  1. Bättre villkor för Sveriges pensionärer. Den högre skatt pensionärer betalar tas bort år 2020 och pensionen höjs för vanliga löntagare år 2021. Denna förändring genomförs över statsbudgeten vid sidan av de större förändringar av pensionssystemet som pensionsgruppen är överens om och som ska genomföras under mandatperioden. Förändringen ska förankras i pensionsgruppen.

Ska vi behålla ett stabilt pensionssystem krävs rejäla krafttag. De flesta pensionssystem är ohållbara i en nära framtid. Vill minnas att jag läste av Tino Sanandaji att västvärldens pensionssystem inte kommer hålla mer än 40 år fram. Vill dock inte minnas var, så ta det inte som hugget i sten.

  1. Införandet av en familjevecka påbörjas. Föräldrar till barn mellan 4 och 16 år som arbetar får tre lediga dagar inom ramen för föräldraförsäkringen var som de kan ta ut när barnen inte kan vara i skolan på grund av lov, planeringsdagar och liknande. (Fullt utbyggd kommer reformen omfatta fem dagar). Den som är ensam vårdnadshavare får 6 dagar.

Vart ska jag börja?
Detta hoppades jag var ett tomt vallöfte som S+MP klämde till med i sluttampen av valet som ett desperat försök till fler röster. Det är inte hållbart att staten agerar förmyndare och tvingar igenom såna här förslag. Detta är något som arbetsgivare tillsammans med arbetstagare själva förhandlar om och som staten absolut inte ska lägga sig i. Om jag har barn och prioriterar ledighet så får jag själv förhandla till mig ökad ledighet med min arbetsgivare. Och har jag inte barn kan jag då på samma vis förhandla till mig andra förmåner utifrån mitt enskilda behov. Såna här förändringar, utöver att de kostar resurser som kunde lagts på annat, skapar incitament att inte anställa de med unga barn. Framförallt hos småföretagare, trots att man i punkt tre skriver att man önskar skapa mer gynnsamma förutsättningar för små företag och i punkt fyra att man vill få fler i arbete.

Sen beskriver man inte tillräckligt vad syftet med denna ”familjevecka” är heller. Jag tror mer på ett ökat ansvar till individen kring individens liv och ett minskat statligt förmynderi. Staten vet inte bäst.

  1. Den enskildas valfrihet är en central del av den svenska välfärdsmodellen. Därför behövs en mångfald av aktörer och goda villkor för enskilt drivna verksamheter inom välfärden som underlättar den enskildes aktiva val. Regeringen kommer inte att driva eller arbeta vidare med förslag om vinstförbud eller andra förslag med syftet att införa vinstbegränsningar för privata aktörer i välfärden. Höga kvalitetskrav ska vara styrande. Detta kommer att uttryckas i vårändringsbudgeten 2019. Förslag kommer läggas för att säkerställa att alla aktörer inom välfärden oavsett driftform har likvärdiga villkor.

Undra om samma kvalitetskrav kommer att gälla offentliga välfärdsverksamheter. Dock positivt att inget vinstförbud eller andra vinstbegränsningar kommer att drivas. Och i övrigt väljer jag att citera mig själv med en Facebook-kommentar jag gjorde under gårdagen (som svar till denna artikel på samma tema):

Helt rätt. Offentligheten kommer aldrig kunna möta behoven och kraven på sjukvården. Det krävs att offentligheten kliver tillbaka och öppnar för privatiseringar. Däremot måste man agera med aktsamhet eftersom få saknar nödvändiga privata försäkringar att klara sig utan offentligheten för att Socialdemokratin banat vägen för medborgarnas beroende av staten.

Jobb, företagande och hållbar tillväxt

  1. En exportsatsning för fler jobb i hela landet genomförs. Den befintliga exportstrategin utvecklas med fokus på hållbarhet, ekonomiskt, socialt och ekologiskt.

Nyckelordet ekologiskt. Varför ska exportstrategin utvecklas med fokus på ekologiskt?
Det finns ett oerhört stort stöd för allt ekologiskt i Sverige, utan att någon tycks ifrågasätta eller ens försöka läsa sig på i frågan. Man accepterar att det helt enkelt är bättre än konventionella medel. Dr. Steve Savage skriver ofta inom ämnet ekologisk odling och jag lämnar denna fråga här med länkar till två artiklar han har skrivit kring det:

https://www.forbes.com/sites/stevensavage/2016/03/19/why-i-dont-buy-organic-and-why-you-might-want-to-either/#6d47f1e69c35
https://geneticliteracyproject.org/2017/02/16/organic-farming-better-environment/

  1. Möjligheterna till omställning förstärks och arbetsgivarnas behov av arbetskraft med rätt utbildning förbättras. Kunskapslyftet byggs ut, inklusive högskola, yrkeshögskola, vuxenutbildning och yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning. Möjligheten att vidareutbilda sig eller omskola sig högre upp i åldrarna utökas. Ge mer generösa villkor för detta inom studiemedelssystemet. (Senast från BP21) Utvecklingstid i upp till ett år införs (från BP20) för att möjliggöra kompetensutveckling hos den enskilde.

Detta skulle lösa sig själv om staten istället tog kliv ifrån att peta i marknaden och försöka möta marknadens behov. Marknaden möter bäst sina behov själv och på så vis skapas även större möjligheter för individen. Exempelvis genom att företag erbjuder att finansiera utbildning för den kompetens företaget behöver vilket ger personer möjlighet att få ökad kompetens och jobb inom det som marknaden efterfrågar. Detta är inte något staten klarar av att hantera.

  1. Fler ska kunna bli företagare. Genomför en kraftig förenkling av beskattning och regelverk för mikroföretagande (Utredning under 2019-2020 och förändringar från 2021) och sänkt aktiekapital till 25 000 kronor (Ds våren 2019. Ny lagstiftning från 1 januari 2020).
  2. En gynnsam beskattning för växande företag. Uttaget av arbetsgivaravgift sänks. Taket i RUT ska tredubblas. RUT-avdraget ska utvidgas till tvätt, flytt-, hämt- och trygghetstjänster. (Utredning under 2019, införs i BP21). Ett äldre-RUT ska utredas. (Tillsätts 2019) Den extra beskattningen vid generationsväxling, jämfört med om företaget säljs till någon utomstående, ska tas bort. Även beskattningen av personaloptioner ska reformeras genom att bland annat utvidga storleken och personkretsen så att svenska regler är konkurrenskraftiga i ett internationellt perspektiv. En utredning med syftet att förenkla 3:12 ska genomföras (Utredning 2019-2021. Ny lagstiftning från 2022).

Återigen är det bra med förenklade och minskade skatter. Att taket i RUT tredubblas ser jag hellre andra satsningar. Visst skapar det arbete inom de branscher som faller under RUT, däremot så skapas en skev fördelning i marknaden där vissa branscher gynnas över andra. Då är det bättre att skapa bättre förutsättning för att alla branscher ska gynnas. Blir det billigare för företag att anställa och verka samt mer pengar i personernas plånböcker så fås samma effekt som RUT har, men ingen orätt snedfördelning sker.

  1. Tiden att etablera sig på arbetsmarknaden kortas. Vägen in på arbetsmarknaden förstärks genom att fler får chansen till ett jobb utan utbildningskrav. Detta sker genom ett införande av etableringsjobb med lägre lön för nyanlända och långtidsarbetslösa (i enlighet med parternas förslag). Dessa ska utvidgas till företag utan kollektivavtal och till bemanningsföretag på ett sätt som gör att fördelarna i etableringsjobben inte går förlorade (Förändringar genomförs med ambitionen att vara på plats 1 juli 2020). Kraven på kollektivavtal för nystartsjobb tas bort (Genomförs våren 2019). Ett ingångsavdrag, det vill säga borttagna arbetsgivaravgifter de första två åren, införs för ungdomar utan gymnasieutbildning och för nyanlända (genomförs i BP20).

Detta är i sig ett erkännande av att lägstalöner och höga kostnader för anställningar missgynnar de svagaste på arbetsmarknaden. Intressant också att kraven på kollektivavtal för nystartsjobb tas bort. Undra hur LO kommer bemöta att Socialdemokraterna gått med på det här. Detta tåls att byggas vidare på genom avskaffande av lägstalöner och arbetsgivaravgifter för samtliga, istället för att det bara ska gälla specifika grupper. Det skapar incitament för många företag att specifikt anställa vissa personer. Detta leder till att andra istället kommer att missgynnas av det här samt ger upphov till ett system lätt att utnyttjas.

  1. Arbetsförmedlingen reformeras i grunden. Staten har genom Arbetsförmedlingen myndighetsansvaret för arbetsmarknadspolitiken, men ett nytt system baserat på LOV ska utvecklas där fristående aktörer matchar och rustar arbetssökande för de lediga jobben. Arbetsförmedlingen kommer att finnas kvar som statlig myndighet, men vara fokuserad på myndighetsansvar i form av kontroll av arbetssökande och av fristående aktörer, arbetsmarknadspolitisk bedömning, digital infrastruktur och statistik och analys. Ersättningen till aktörerna ska i huvudsak utgå från hur väl de lyckas med att få individer i varaktig sysselsättning, givet behoven hos den arbetslöse. För att säkerställa kvaliteten ska antalet fristående aktörer begränsas, genom att de ska kontrolleras, rangordnas och certifieras och möjligheterna att välja bort besvärliga fall förhindras. Insatser för personer med funktionsnedsättning berörs ej av denna omläggning. Arbetsmarknadsutbildningar som brister i effektivitet bör avvecklas, medan de som fyller en strategisk funktion på arbetsmarknaden ska finnas kvar. Nystartsjobb ska finnas kvar. Extratjänster och introduktionsjobb ska riktas mot de längst från arbetsmarknaden och ha samhällsekonomiskt rimliga volymer. Krav ska ställas på ett fungerande samråd mellan Arbetsförmedlingen och parterna så att dessa arbetsplatsförlagda insatser förbättrar förutsättningarna till varaktig etablering på arbetsmarknaden (Förändringen av Arbetsförmedlingen ska vara fullt genomförd under 2021).

Det är positivt att Arbetsförmedlingens roll minskar. Förhoppningsvis kan vi se dess avskaffande så småningom. Tillika arbetsmarknadspolitiken. Att vi gör politik av arbetsmarknaden som staten egentligen inte har att göra med utöver sina egna anställda har enbart med att staten skall ha kontroll. Detta leder till system som kan utnyttjas, onödiga kostnader bekostade med skattepengar och en arbetsmarknad som aldrig når sin fulla potential.

  1. Arbetsrätten moderniseras och anpassas efter dagens arbetsmarknad samtidigt som en grundläggande balans mellan arbetsmarknadens parter upprätthålls. Arbetsrätten ska ge företagen flexibilitet och skydda den enskilde arbetstagaren mot godtyckliga uppsägningar.
    Lagen om anställningsskydd ska ändras genom tydligt utökade undantag från turordningsreglerna. Utredningen som får i uppdrag att utarbeta denna lagändring ska vidare lägga förslag som, särskilt för mindre företag, innebär lägre kostnader vid uppsägningar, samtidigt som rättssäkerhet och skydd mot godtycke upprätthålls. Utredningen ska föreslå hur arbetsgivarens ansvar för kompetensutveckling och den anställdes omställningsförmåga stärks. Utredningen ska också arbeta med förslag som skapar en bättre balans i anställningsskydden för personal med olika anställningsvillkor.
    Utredningen ska föreslå hur arbetsgivarens ansvar för kompetensutveckling och den anställdes omställningsförmåga stärks. Utredningen ska också arbeta med förslag som skapar en bättre balans i anställningsskydden för personal med olika anställningsvillkor.
    Utredningen ska i dessa frågor och generellt särskilt beakta de små och medelstora företagens behov av flexibilitet och ska, utöver kontakter med arbetsmarknadens parter, ha kontakt med dessa företags organisationer. Om parterna når en överenskommelse om hur LAS ska reformeras på ett sätt som ger ökad flexibilitet ska regeringen istället lägga förslag i linje med parternas överenskommelse. I annat fall genomförs utredningens förslag. (Utredningen tillsätts april 2019. Förändringarna i LAS ska genomföras 2021).

Det blir intressant att se hur det faktiska förslaget kommer att se ut, om det överhuvudtaget blir någon förändring. Att det däremot krävs förändringar är uppenbart, tyvärr kommer antagligen inte förändringarna innebära stora skillnader. LAS ser jag gärna att det avskaffas då det enbart bidrar till att minska arbetares incitament att faktiskt arbeta för att behålla sitt jobb då det är oerhört svårt för företag att göra sig av med icke lönsamma anställda. Till den nivån att man tvingas genomföra stora förändringar och kanske till och med stora nedläggningar, när detta inte nödvändigtvis behövde genomföras för att nå företagets mål. Det är även relevant att påpeka att LO:s ordförande KP Thorwaldsson riktade offentlig kritik mot Stefan Löfven att gå med på förändringar i arbetsrätten, enligt han vore det i sånt fall bättre med ett extraval. (https://www.sydsvenskan.se/2018-12-21/loof-vi-ar-konstruktiva-och-spelbara)

  1. Problemet med kompetensutvisningar måste lösas. Ett särskilt visum för högkvalificerade som vill söka jobb eller starta företag ska införas (Utredning 2019. Nya regler från 1 januari 2021). Dagens regler för arbetskraftsinvandring ska värnas.

Det är inte svårt att hitta nyhetsartiklar om kompetenta, drivande, personer som utvisas i, gemene mans tycke, onödan. Vad resultatet av den föreslagna utredningen blir återstår att se.

Hela landet ska växa

  1. Bygg ut den digitala infrastrukturen i hela landet. Målet ska vara att 95 procent av alla hushåll och företag bör ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s redan år 2020 och att alla bör ha tillgång till stabila mobila tjänster av god kvalitet där de normalt befinner sig senast år 2023.

Det vore onekligen imponerande om 95% av alla hushåll och företag hade tillgång till nätverk om minst 100 Mbit/s. Däremot är det inget som staten bör spendera resurser på utan torde snarare låta marknaden ta hand om det. Eftersom Sverige är ett sånt pass ledande land i den aspekten tror jag inte att något av de två målen är oönskade av marknaden och inte heller omöjliga att uppnå utan statlig inblandning. Däremot finns risken att målen inte motsvarar behoven och då har vi spenderat resurser i onödan som istället kunde spenderats på något annat. Den risken är onödig för staten att ta.

  1. Gör det möjligt att leva och bo på landsbygden. Bygg ut fler servicekontor i hela landet. Inga nya myndigheter ska lokaliseras i Stockholm under mandatperioden. Det ska vara betydligt enklare att bygga strandnära i landsbygdsområden. Strandskyddslagstiftningen behöver göras om i grunden genom en ökad differentiering. Denna ska på allvar ta hänsyn till att tillgång till sjöar och stränder varierar i landet, liksom befolkningstäthet och exploateringstryck. Det ska vara enklare att få bygga strandnära och skapas bättre förutsättningar för bostäder och näringsverksamhet främst för småföretagare, besöksnäring och gröna näringar i områden med lågt exploateringstryck. Det lokala inflytandet ska öka. Ett fortsatt starkt och, om behov finns, förstärkt strandskydd ska finnas för att värna obrutna strandlinjer, den allemansrättsliga tillgängligheten och miljön i områden som redan är starkt exploaterade (Utredning tillsätts sommaren 2019. Proposition hösten 2021. Ikraft 1 januari 2022). Inför ett avståndsbaserat och färdmedelsoberoende reseavdrag (Utredning tillsatt. Dir. 2017:134). Utred ett slopat krav på bygglov för den som vill bygga ett kafé, ett ridhus eller liknande i anslutning till sin gård (Tillsätts 2020). En utredning om gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker ska genomföras. En förutsättning är att Systembolagets monopol säkras (Tillsätts 2020). Vägunderhållet, med särskilt fokus på bärighet och tjälsäkring, förstärks.
    Öka tillgången till högre utbildning i hela landet och stärk möjligheterna till distansutbildning.

Återigen är det uppskattat från mitt håll att förenkla för både privatpersoner och företag att kunna möta marknadens behov och minska krångliga, onödiga, regleringar. Liksom det slopade bygglovet för vissa byggnader i anslutning till sin gård och att göra det enklare att bygga strandnära. Att gårdsförsäljning här lyfts upp måste ses som positivt, att däremot monopolet skall säkras är den negativa delen. Men det är på rätt väg till avskaffandet av spritmonopolet.

Tillgängligheten av högre utbildning och stärka distansutbildningsmöjligheter skulle marknaden klara av att tillse utan statlig påverkan på ett betydligt bättre sätt än att staten gör det. Där vore det bästa att staten tar ett kliv tillbaka från utbildning i helhet.

  1. Det ska vara enklare och mer lönsamt att investera i förnybar energi för eget bruk, till exempel i solceller och solvärme, eller i vindkraft till havs eller på land.

Hur skall detta genomföras? Subventioner? Skattelättnader?

Om vi verkligen vill ställa om till förnybar energi (i bemärkelsen där kärnkraft inte är inkluderad) så måste vi göra omfattande investeringar i dess utveckling för att möjliggöra en lönsam omställning utan subventioner. Exempelvis så byggs det idag vindkraftverk trots att dessa inte är lönsamma, just för att de subventioneras så kraftigt att de blir lönsamma att bygga. Detta är inte en utveckling framåt. Detta är att skapa framtida problem eftersom vi tar resurser och placerar dessa på icke lönsamma projekt. Dessa resurser kunde istället placeras till forskning och utveckling. Bara för att företaget som upprättar vindkraftverk gör en lönsam affär så är det en förlust eftersom staten måste ta andra resurser för att skapa en falsk lönsamhet. För samhällets del innebär det fortfarande en förlust.

  1. Stärk och öka konkurrenskraften inom det svenska jordbruket. Svensk livsmedelsproduktion är helt avgörande för jobb och tillväxt på landsbygden. Ett kraftfullt bondepaket kommer att genomföras för att stärka likviditeten och konkurrenskraften. Insatser ska också genomföras för att stödja en utveckling mot ett fossiloberoende jordbruk. Sverige ska internationellt arbeta för minskad antibiotikaanvändning i djurhållning globalt. (En utredning tillsätts under 2020). Inför ursprungsmärkning av kött och fisk på restauranger och i storkök (Uppdrag har givits till Livsmedelsverket juli 2018. Proposition våren 2020).

Vill vi verkligen stärka det svenska jordbruket, tillika annan industri, så är det starkaste vi kan göra att sluta subventionera transporter för företag i form av gratis vägar att åka på. Om företagen måste bekosta detta så kommer transportkostnaderna att öka och vi kan börja se en ekonomisk vinst i att producera varor nära konsumenterna då transportkostnaderna minskar.

  1. Värna och stärk den privata äganderätten till skogen. Stärk rättssäkerheten för markägare och företag och säkerställ att markägare ska få ekonomisk kompensation för inskränkningar i ägande- och brukanderätten i den utsträckning de har rätt till. Anslagen för ersättningar för skyddad mark ska vara tillräckliga för detta. Det nationella skogsprogrammet utvecklas för att ytterligare främja en växande skogsnäring och ett hållbart skogsbruk. Programmet ska bygga på skogsvårdslagens två mål om produktion och miljöhänsyn. Särskilt fokus ska läggas på goda villkor för företagande i skogssektorn. Ansvariga myndigheter ska få i uppdrag att föreslå ett nytt och enhetligt sätt att räkna skyddad mark (Hösten 2019). Utredningar tillsätts om stärkt äganderätt, nya flexibla skydds- och ersättningsformer vid skydd av mark samt hur internationella åtaganden om biologisk mångfald ska kunna förenas med en växande cirkulär bioekonomi (Utredning 2019. Ny lagstiftning från 1 juli 2021). Artskyddsförordningen ska ses över för att effektivt och rättssäkert kunna skydda hotade arter och vara tydlig gentemot markägare om när man har rätt till ersättning (Utredning 2019-2020. Ny förordning under 2021). Den utökade nyckelbiotopsinventeringen återupptas inte.

Med tanke på den trend vi ser där äganderätten i allmänhet och till skogen i synnerhet urholkas så är det positivt med ett utstakat sakpolitiskt mål att stärka den. Jag är dock inte rätt att bedöma huruvida satsningarna är tillräckligt eller undermåliga.

  1. Säkra resurser för skydd av värdefull natur. Anslagen för skydd av värdefull natur förstärks. Ett nytt Sveaskogsprogram ska genomföras. Staten ska vara föregångare i hållbart skogsbruk och visa stor naturhänsyn.

Det vi kan se är att privata ägare generellt tar hand om sina ägor bättre än det offentliga gör. Så att staten ska bli föregångare har jag mycket svårt att se.

  1. Bygg ut infrastrukturen – bind ihop Sverige med tåg som går i tid. Den beslutade nationella planen för infrastruktur 2018–2029 med investeringar i vägar och järnvägar i hela landet på 700 miljarder ska fullföljas. Nya stambanor för höghastighetståg ska färdigställas så att Stockholm, Göteborg, Malmö och regioner och städer längs med och i anslutning till banans sträckning bättre knyts samman med moderna och hållbara kommunikationer. Det ska ske fortsatt utbyggnad av järnvägen i norra Sverige och planeringen för att bygga Norrbotniabanan i sin helhet ska intensifieras. Den breda finansieringsdiskussionen mellan sju riksdagspartier ska återupptas och utgöra utgångspunkten för det fortsatta arbetet med projektet. Dagens eurovinjetteavgift för godstransporter ska behållas så länge som möjligt. Ett nytt miljöstyrande system ska utredas (Tillsätts våren 2019). Ett nationellt biljettsystem för all kollektivtrafik i hela Sverige införs (Utredning 2020. Införs från 1 januari 2022). Regeringen ska agera för att göra det enklare att boka utlandsresa med tåg. Trafikverket ges i uppdrag att upphandla nattåg med dagliga avgångar till flera europeiska städer.

Återigen kommer vi tillbaka till problematiken med subventionerad infrastruktur för företag. Det skapar incitament att producera på avstånd och sedan transportera till konsument istället för att producera i närheten av konsumenten. Tillika vet vi att den enda anledningen att tågbranschen utvecklas är för att staten tar resurser, som hade gått åt annat om marknaden styrde, och placerar det i en utveckling som inte motsvarar marknadens behov. Om marknaden hade efterfrågat det så hade inte staten behövt tillse att det byggdes ut.

  1. Ökad punktlighet för svensk järnväg. Ökade satsningar på underhåll och investeringar i nya spår är viktiga delar för att nå ökad punktlighet. En långsiktig underhållsplan och ett åtgärdsprogram för att säkra ökad punktlighet ska tas fram i samverkan med tågoperatörerna. Den kan hantera sådant som tillgång till ersättningstrafik, resenärsinformation, kvalitet på snöröjning och beredskap för snabbt avhjälpa till exempel kontaktledningshaveri. Trafikverket ska ha rätt att avvisa tåg som riskerar riva ned kontaktledningar eller på annat sätt sliter extra mycket på järnvägen.

Vad dessa satsningar kommer innebära konkret får vi vänta och se.

Miljö och klimat

Överlag kring detta område så nyttjar man det skrämmande miljöhotet för att kunna införa flertalet begränsningar och förbud. Istället för att ha som mål att konkurrera ut det man ser som miljönegativt idag. I inledningen säger man att vi ska bli världens första helt fossilfria välfärdsland och att vi senast år 2045 inte ska ha några nettoutsläpp i atmosfären av växthusgaser. Det tror jag kommer bli svårt att genomföra då man väljer att satsa på straffbeskattningar och förbud istället för innovationer.

  1. En aktiv klimatpolitik som värnar det klimatpolitiska ramverket. Utveckla och effektivisera klimatinvesteringsprogrammen. All relevant lagstiftning ses över så att det klimatpolitiska ramverket får genomslag (Utredning tillsätts under 2019). Miljömålsberedningen får i uppdrag att bereda frågan om mål för konsumtionsbaserade utsläpp.

Problemet då staten väljer att göra politik av allting är att man helt omöjligt kan förutspå vad som krävs i framtiden. På inget sätt kan vi förutspå hur världen kommer att se ut om 10 år, 20 år, 30 år. Därför kan staten omöjligen veta vilka klimatpolitiska beslut som är bra och vilka som är dåliga. Det enda vi egentligen kan göra är att satsa på innovation. Bjørn Lomborg talar mycket om det här och ett vanligt exempel han väljer är att valar höll på att jagas till utrotning för dess olja brann så bra. Men i takt med att det blev färre valar så ökade priset på olja ifrån valar och vi fann andra, bättre, alternativ till valolja för att få ljus. (https://www.newsweek.com/bjorn-lomborg-explains-how-save-planet-67833 för övrigt en mycket läsvärd artikel av Bjørn).

  1. Fossilfria transporter. Fossilfri laddning och tankning ska möjliggöras genom att infrastrukturen byggs ut. Investera i produktion och distribution av biogas. Från år 2030 kommer det inte längre vara tillåtet att sälja nya bensin- och dieseldrivna bilar (Utredning tillsätts 2019. Kräver godkännande av EU-kommissionen. Ny lagstiftning beslutas under mandatperioden). Regeringen kommer att driva ett motsvarande förbud i hela den Europeiska unionen. Ett årtal ska utredas för när fossila bränslen ska vara helt utfasade (I samma utredning som innan). Reduktionsplikten ska vara utformad så att den bidrar till att nå det nationella målet om minskade växthusgasutsläpp från inrikes transporter med 70 procent år 2030. Vid en kontrollstation som genomförs 2019 ska successivt ökade kvotnivåer skärpas för tiden efter 2020.

Återigen så är det förbudsmetoden man vill använda genom att förbjuda försäljningen av nya bensin- och dieseldrivna bilar år 2030. Däremot tillägger man att det krävs godkännande av EU-kommissionen för detta, något jag har svårt att se att det skulle gå igenom, än mindre att man skulle lyckas driva igenom det i hela EU. Jag tror lösningen ligger mycket mer åt innovationer.

  1. Minska flygets klimatpåverkan. Genomför en obligatorisk klimatdeklaration vid köp av flygresor (Uppdrag till Luftfartsverket våren 2019. Börjar gälla från 1 januari 2021). Sverige ska ta ledartröjan för att omförhandla de internationella avtal och konventioner som sätter stopp för en beskattning av fossilt flygbränsle. Krav på obligatorisk inblandning av förnybart bränsle ska införas (Utredning tillsatt Dir. 2018:10 Utredning om styrmedel för att främja användning av biobränsle för flyget.). Ett förslag om miljöstyrande start- och landningsavgifter ska tas fram (Tas i samma uppdrag till Luftfartsverket). En hög inblandning av hållbart förnybart bränsle ska ges ekonomiska incitament. När ett system för flygbränsleskatt finns på plats bör det ersätta dagens biljettskatt på flyget.

Man tror verkligen stenhårt på att straffbeskattning och förbud är en väg framåt.. Det finns åtskilliga skribenter som har tacklat denna fråga bättre än vad jag gör här så jag lämnar det vid att vi kommer tappa andelar av en stor industri som i slutändan knappast kommer gynna miljöinnovationer eller den svenska marknaden. Det är inte troligt att svensk beskattning av fossilt flygbränsle kommer leda marknaden till innovativa miljömässiga lösningar utan snarare att vi kommer få dyrare att flyga och ett minskat antal företag som kommer vilja flyga i Sverige. Detta är ett typexempel av tendensen att överskatta Sveriges påverkan internationellt.

Resterande punkter, 33-39, består av desto fler skatter och förbud. Generellt innebär politiken att mycket kommer bli svårare och dyrare för privatpersoner liksom företag. Det är inte mycket som talar för att man går dit marknaden vill eller miljöns bästa. Det är ingen rimlig miljöpolitik som lyfts fram eftersom den går stick i stäv med vad folk faktiskt vill. Det är oerhört svårt att genomföra och få genomslag för sånt som saknar stöd. Det är betydligt enklare, och genomförbart, att istället gå marknadens vägnar genom att arbeta för den och underlätta för innovation och utveckling. På så vis kan man få genomslag och komma framåt. I städerna är det inte en god lösning att förstöra för biltrafiken och istället prioritera cykeltrafiken, trots att biltrafiken får ett allt större behov. Det bästa vore om marknaden fick leda vägen genom innovationer och lösningar som faktiskt efterfrågas, behövs och gör nytta.

Men denna trend av förbud och skatter är inte något som Sverige är ensamma om, det ser vi även i andra delar av världen. Man utnyttjar miljön för att kunna skrämma upp folket och inskränka på individers frihet och öka statens inflytande för att genomföra det man vill. Dock är vi nog, som i så mycket, världsledande i att utnyttja miljön att inskränka i individers frihet. Även då det inte finns en miljövinst.

Integration och hedersbrott

  1. Nyanlända ska snabbare in på arbetsmarknaden. En svensk nystart införs (Det som kan genomföras i BP20 genomförs i BP20. Övrigt utreds under 2019 med ambitionen att införas i BP21). Det är ett integrationsår med intensiv yrkessvenska, yrkesförberedande och yrkesinriktad svenska för invandrare (SFI) kombinerat med korta utbildningar och praktik inom samma yrkeskategori, intensiv praktik inom bristyrken med en anordningspeng till arbetsgivaren, obligatorisk samhällsorientering, ettåriga mentorskapsprogram med regelbundna träffar med en mentor med svensk yrkeserfarenhet samt ett kunskapscertifikat för de som nått de högt satta målen för yrkeskunskap och språk. Både kvinnor och män ska från samhällets sida mötas av samma förväntningar och ges rätt förutsättningar för att kunna försörja sig själva och stå på egna ben genom inträde på arbetsmarknaden. Det behövs ett tydligt jämställdhetsperspektiv i alla etableringsåtgärder. Samhällsintroduktion och undervisning i svenska blir obligatoriskt från dag ett i Sverige. Mer och förbättrad samhällsorientering – i 100 timmar – som börjar redan under asyltiden ska införas för samma grupp. SFI-undervisningen förbättras genom individuell prestationsplan och ökad nivåindelning. En SFI-peng baserad på uppnådda språkresultat utreds (Tillsätts 2020). Det måste gå snabbare för fler att lära sig svenska. Det behövs ett kvalitetslyft vad gäller SFI – både av kommunala och fristående aktörer. Antalet timmar som nyanlända läser SFI måste kunna ökas. Möjligheterna att lära sig yrkessvenska på jobbet samt att kombinera SFI och yrkesvux ska förstärkas. Kraven på deltagande och resultat måste öka och kopplas till ersättningar. Även föräldralediga måste få lära sig svenska. Inför språkplikt för den som söker asyl eller uppbär försörjningsstöd (Tilläggsdirektiv till utredningen Framtidens socialtjänst som levererar sitt betänkande i juni 2020. Proposition våren 2021).

Det stora problemet med denna punkt är att politikerna tycks tro att bara de strösslar över mer pengar på problemet så kommer det att lösa sig. Jag är av uppfattningen att lösningen är tvärtom. Vi måste sluta strössla pengar över de som kommer hit. När vi delar ut pengar så tar vi bort incitamenten att verkligen komma in i samhället, eftersom vi ändå tar hand om dem. Istället måste de tvingas in samhället för att få ett jobb, för att kunna få en bostad, för att kunna leva och bo här. Man får inte den effekten om det första man möts av är en säck pengar och möjlighet att få mer pengar bara man läser lite svenska. Vi har redan stort problem med bidragsberoende personer och lösningen är inte att skjuta till mer pengar, det är att sopa bort pengar. Det finns ett oerhört starkt incitament att ta tag i saker då man verkligen måste, det är det incitamentet som behövs ta tillvara på och inte skapa säckar med pengar att få ifrån staten. Hade man kommit till Sverige och mötts av att man själv måste agera för att få tak över huvudet så är det inte längre lönt för många att komma hit, utan det skulle snabbt minska till de som faktiskt är i behov av att fly.

Det positiva i punkten är väl dock att något form av krav ställs, däremot ställs det redan idag somliga krav och ändå utnyttjas systemen och kraven är undermåliga och ger ingen effekt. Så jag har svårt att se att detta skulle göra någon skillnad.

  1. Språkkrav för medborgarskap. Vi vill stärka medborgarskapets status och främja ett inkluderande samhälle. Därför ska ett godkänt prov i svenska och i grundläggande samhällskunskap vara ett krav för medborgarskap i Sverige. Där det föreligger särskilda skäl ska språkkunskaper kunna prövas i andra former.

Att det inte redan är språkkrav för att kunna bli svensk medborgare är helt ofattbart. Jag lämnar det så.

  1. Stoppa hedersbrotten. Hedersrelaterat våld och förtryck måste bekämpas genom strängare straff och mer kunskap om dessa brott och förtryck. Brott med hedersmotiv ska utgöra en egen brottsrubricering och det ska införas en särskild straffskärpningsgrund för brott med hedersmotiv (Utredning 2019-2020. Ny lagstiftning från 1 januari 2022). Reglerna för utvisning av icke-svenska medborgare som döms för hedersrelaterade brott och hatbrott ska skärpas och frågan om utvisning ska alltid prövas vid sådana brott. Skyddet för den som drabbas av hedersrelaterad brottslighet måste stärkas så att den som drabbas inte avvisas i sådana fall. Kompetens om hedersrelaterat våld ska öka. Arbetet mot heder ska öka i skolorna. Det behövs ett tydligt barnrättsperspektiv i arbetet mot hedersförtrycket. Möjligheterna ska öka att utan föräldrars samtycke ge insatser till unga vid misstanke om hedersbrott liksom att lagen om vård av unga (LVU) ska skärpas i samma syfte. Myndigheternas möjligheter ska stärkas att ingripa vid misstanke om att personer förs ur landet för att giftas bort mot sin vilja eller könsstympas (Tas i samma utredning. Kan hanteras genom tidigare leverans av det sistnämnda förslaget). Inga offentliga medel ska utbetalas till föreningar eller religiösa samfund som genomför barnvigslar eller sanktionerar annan hedersrelaterad brottslighet (Genomlysning av befintliga förordningar och myndighetsinstruktioner under 2019). Kompetensteamet mot hedersbrott permanentas.

Jag tycker det är positivt att hedersbrott tas på allvar. Däremot ställer jag mig frågande till om man överhuvudtaget har reflekterat över varför vi numer har ett behov av att införa en egen brottsrubricering och ett särskilt straffskärpningsgrund. Att reglerna för utvisning ska skärpas är bra, däremot borde frågan om utvisning prövas vid samtliga typer av brott och som regel bör även utvisning vara regel. Ska man komma till ett nytt land och ta del av de möjligheter som finns där så måste man även acceptera under vilka premisser man får ta del av dessa. Det finns ingen anledning att Sverige ska ta hand om kriminella icke-medborgare när man kan ta dessa resurser på att faktiskt hjälpa folk i nödställda nationer och faktiskt göra någon skillnad. När man begår brott så avsäger man sig rätten att uppehålla sig i landet är min grundståndpunkt.

Det skulle även behövas att man prövar uppehållstillstånd i allmänhet huruvida processen gått till korrekt och är korrekt bedömt samt om behovet av uppehållstillstånd fortfarande finns. Bara för att man fått ett uppehållstillstånd så är inte det samma sak som att man för alltid ska ha rätt till det. Situationen kan ha förändrats i hemlandet och behovet kan ha försvunnit.

  1. Förändra EBO. Boendeformen eget boende för asylsökande, EBO, har i vissa kommuner med socioekonomiska utmaningar lett till trångboddhet, osäkra boendeförhållanden och flyttkedjor som riskerar att försena etableringen. Kommunerna bör ges en möjlighet att begränsa EBO i områden med socioekonomiska utmaningar. Genomför det remitterade förslaget om områdesbegränsning vid EBO i promemorian. Ett socialt hållbart eget boende för asylsökande, som innebär att en asylsökande som under asylprocessen ordnar eget boende (EBO) i ett område med socioekonomiska utmaningar i någon av de angivna kommunerna inte ska ha rätt till dagersättning.

Som sagt så är det inte rätt väg att strössla pengar i form av diverse bidrag. Det krävs ett rejält slopande av flertalet bidrag. Det är bra att man begränsar rätten till dagersättning, men det krävs att man gör mer.

Bostäder

  1. Reformera hyresmodellen. Fri hyressättning vid nybyggnation införs. Hyran inom dessa bestånd sätts efter en inledande period enligt en tariff grundad på jämförbara nybyggda objekt med en gradvis anpassning för att uppnå förutsägbarhet eller genom gängse förhandling. Fastighetsägaren väljer vilken av dessa metoder som tillämpas (Utredning 2019-2020. Ny lagstiftning på plats 1 juli 2021). Låt lägenheternas kvalitet och läge få ett större genomslag i hyressättningen. En kommission ska kartlägga den varierande tillämpningen av lägesfaktorn mellan olika orter och föreslå lämpliga åtgärder från statens sida i de fall (på de orterna) det konstateras att lägesfaktorn inte beaktas i tillräcklig mån. (Kommission tillsätts våren 2019. Slutsatser presenteras före 1 januari 2021). Förhandlingssystemet för befintliga hyresrätter reformeras för att fungera mer effektivt med, ett oberoende skiljedomsförfarande som vid tvist avgör vad som är en rimlig årlig höjning samt tidsgränser för förhandlingar som kombineras med ekonomiska sanktioner när dessa inte hålls (Ds våren 2020. I kraft från 2021). Ge hyresvärden och hyresgästen en större frihet att komma överens om hur till- och frånval ska prissättas (förslag finns i Tillvalsutredningen SOU 2008:94 respektive lagrådsremiss 27 juni 2014) (Proposition våren 2019). Höj straffen för försäljning av svartkontrakt och kriminalisera köpen (Utredning 2020-2021Ny lagstiftning 1 juli 2022)

Jag tolkar detta som ett steg i att införa marknadshyra. Noterbart med det är att Socialdemokraterna tillsammans med bland annat Hyresgästföreningen gick till val emot marknadshyror. Jag skulle säga att jag delar den syn som Tino Sanandaji ger i sin bok Tio tusen miljarder om marknadshyror. Nämligen att klyftan just nu mellan vad hyrorna ligger på och vad marknadshyran ligger på är så pass stor att ett införande av marknadshyror skulle få allvarliga konsekvenser för många hushåll. Och att det istället vore mer önskvärt att se till att bostadsbyggandet kommer igång på allvar för att senare kunna införa marknadshyror då klyftan mellan dagens hyra och marknadshyran är betydligt närmre varandra. För mer utförligt kring det rekommenderar jag att läsa hans bok som finns att köpa via: https://tino.us/product/tio-tusen-miljarder/.

  1. Genomför omfattande regelförenklingar för att förenkla och förkorta planprocessen och därmed göra byggandet snabbare och billigare. Bland annat införs enklare regler för byggnation utanför detaljplanelagt område, nya regler om utökade möjligheter för privat initiativrätt med bibehållet kommunalt ansvar för översiktsplanering, planbeslut och bostadsförsörjning. Vidare görs en översyn av riksintressen och en utredning av förenklade redovisningsregler som medger längre avskrivningstider för allmännyttan på svaga bostadsmarknader (Ds 2019 eller 2020). Inför en bygglovsbefrielse för altaner i kombination med att mindre (lovfria) altaner får strida mot planbestämmelser (Proposition våren 2019).

Detta är något som verkligen behöver genomföras. Förenkla byggnationen av bostäder i alla dess led. Vi har genom Socialdemokratins byråkrati och bruksvärdeshyror gjort det så olönsamt att bygga bostäder att vi idag har allvarlig bostadsbrist. Däremot är vi nog bortom att endast förenklingar kan lösa bostadsproblematiken, det som nog krävs är att starkt statligt initiativ till att få igång byggandet och därefter måste staten ta ett stort kliv bort ifrån bostadspolitiken och marknaden.

  1. Ställ minimikrav vid byggande utifrån ett livscykelperspektiv. Öka byggande i trä. Inför krav på klimatdeklarationer för klimatbra byggande (Uppdrag till Boverket hösten 2019. Krav från 1 januari 2022).

Mig veterligen så är byggande i trä ur ett livscykelperspektiv långt ifrån givet bättre än betong.

Skolan

Den stora problematiken med svensk skola är att den regleras av skolpolitik som styrs av statliga tjänstemän och politiker. Det bästa vi kunde göra för svensk skola är att staten lämnade allt som hade med den att göra och istället låta marknaden sköta om skolan. På så viss skulle kunskap vara högsta prioritet framför att indoktrinera barn i den statliga värdegrunden och annat politiskt trams såsom genusvetenskap. Vi skulle få en skola som levde upp till marknadens behov och som dessutom skulle få höga krav på att leverera från hela samhället i stort.

  1. Förbättra kunskaperna i skolan. Läroplaner och kursplaner ska revideras i syfte att stärka betoningen på kunskap och faktakunskaper och för att uppmuntra flit och ambition. (Uppdrag till Skolverket hösten 2019) Möjligheterna för Skolinspektionen att stänga skolor med stora brister, såväl fristående som kommunala, ska öka (Utredning 2019-2020. Ny lagstiftning 1 januari 2022). Lika villkor ska gälla för både privat som offentligt drivna skolor. Höga kvalitetskrav ska vara styrande (Utredning om kvalitetskrav 2020-2022). Ytterligare insatser kan prövas för att undvika betygsinflation, som externa examinatorer. Lärarna ska ges det bedömningsstöd de behöver för att betygen ska vara rättvisa och likvärdiga i hela landet. De nationella proven ska digitaliseras och ska rättas centralt (Uppdrag till Skolverket 2019) för att stärka likvärdigheten och öka attraktionskraften i läraryrket.

Det är ungefär vad det låter vid varje reformation, men ack så har svensk skola degraderats genom åren.

  1. Skolor som vill ska kunna införa betyg från årskurs fyra. Reformen införs första juli 2020, då det nuvarande försöket upphör.

Jag har inget emot betyg i tidig ålder. Däremot tycker jag inte att betyg används på ett givande sett inom skolan. Ett betyg fås utifrån vilka kunskapsnivåer du besitter, men trots låga betyg så går man vidare och lär sig nya saker som står till grund på de kunskaper du saknar. Sal Khan talar om detta konstiga sätt att arbeta inom skolan i ett TED talk, vilket är mer än sevärt: https://www.ted.com/talks/sal_khan_let_s_teach_for_mastery_not_test_scores.

  1. Tioårig grundskola. Regeringen ska bereda möjligheten att införa en tioårig grundskola och återkomma till riksdagen med ett lagförslag.

Varför vi har lagstadgad grundskola är mycket underligt om det inte är i syfte att tvinga på barn en viss typ av åsikter snarare än att de ska få kunskaper. De flesta länder har lagar kring utbildningskrav, men få länder har skolplikt som i Sverige. Detta hoppas jag verkligen inte kommer att genomföras då jag anser att desto mindre skolplikt desto bättre. Det finns exempel där föräldrar har låtit barnen hemskolas i Sverige (trots legala svårigheter) och uppnått bättre kunskapsnivåer än eleverna inom grundskolan har uppnått. Att sätta plikten att närvara i skolan över kunskapsnivån är vidrigt.

  1. Skapa studiero. Genomför en nationell plan för studiero och trygghet i skolan. Mobilförbud införs i klassrum, med rätt för rektor/lärare att bestämma att mobiler kan/ska användas vid olika tillfällen med bestämda syften (Ds hösten 2019. Ny lagstiftning från 1 januari 2021) Resurser tillförs för att anställa fler lärarassistenter. Nationella riktlinjer tas fram för hur lärarassistenter, socionomer och andra yrkesgrupper ska kunna avlasta lärarna (Uppdrag till Skolverket efter vårändringsbudgeten). Elever som hotat eller utsatt andra för våld ska lättare kunna stängas av eller omplaceras (Samma Ds som mobiltelefoner).

Vad vitsen med mobilförbud i klassrum är när alla ändå har en iPad är för mig oklar. Att ge mer resurser att anställa fler lärarassistenter och riktlinjer för hur olika yrkesgrupper ska kunna avlasta lärarna är ett försök till en lösning på ett problem som inte skulle existera med en fri skola.

  1. Ge likvärdiga förutsättningar. Arbeta vidare med förslag från Skolkommissionen för att öka likvärdigheten i skolan med bland annat regionaliserade skolmyndigheter samt införande av ett professionsprogram för lärare och rektorer med grund i SOU 2018:17 (Färdigt under 2019). Det statliga stödet för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling förstärks. Fler karriärtjänster inrättas i utanförskapsområden. Lagen om tillgång till elevhälsa ska definiera vilken tillgång som är en acceptabel lägstanivå (Utredning 2020-2021. I kraft 2022). Förslagen i 2018:57 genomförs (Proposition våren 2020). Alla barn ska ha goda möjligheter att gå i kulturskola. Ett beslutsunderlag som kan skapa förutsättningar för statligt huvudmannaskap för skolan tas fram.

Det mest intressanta med detta är att Socialdemokraterna, vilka införde kommunal skola, gått med på att skapa förutsättningar för att återinföra statlig skola.

  1. Reformera lärarutbildningen. Kraven på utbildningen skärps. Intagningskraven höjs. Fler lärarledda timmar införs och kopplingen mellan teori och praktik stärks och fokus på metodiken ökar Förutsättningarna för akademiker att välja läraryrket underlättas. Längden för Kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) kortas ner och studietakten höjs. Möjligheterna att jobba på en skola och studera till lärare parallellt förbättras. Sex och samlevnadsundervisning ska vara en obligatorisk del av lärarutbildningen liksom kunskaper om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. (Genomförs från 2021).

Detta är säkerligen ett försök att ”stärka läraryrkets status” men kommer troligen ha effekten att lärarbristen kommer att öka. Och arbetsbrist beror på att staten lägger sig i, den fria marknaden hanterar det utan problem själv.

Varför sex- och samlevnadsundervisning skulle vara en nödvändig obligatorisk del av lärarutbildningen är mycket oklar bortsett från en önskad effekt av starkare indoktrinering av genusvetenskapen.

  1. Ett etableringsstopp införs för fristående grund- och gymnasieskolor med konfessionell inriktning. Befintliga skolor med konfessionell inriktning ska kontrolleras bättre. En utredning ska först definiera avgränsningar.

En nödvändig lösning på den problematik man själva skapat genom sina styrningar.

Sjukvård och äldre

  1. Köerna kortas. En uppdaterad kömiljard ska införas som omfattar hela vårdkedjan och särskilt tar hänsyn till kroniskt sjuka patienters behov. En generalplan för kortare köer tas fram tillsammans med landstingen där denna ingår. Ambulansvården, cancervården och förlossningsvården stärks.

Vi är åter tillbaka till att politikerna tror att allting löser sig bara man skjuter till mer pengar. Problemet är återigen statens regleringar av marknaden.

  1. En primärvårdsreform införs. Rätten till en fast läkarkontakt säkras. Det ska bli attraktivt för läkare att arbeta i primärvården och därigenom öka tillgänglighet och valfrihet. Det ska bli enklare att bedriva vård på landsbygden (Ett större arbete genomförs av Socialdepartementet utifrån vad som redan utretts och vad som kräver ytterligare utredningar. Syftet är att alla reformer ska vara genomförda under mandatperioden).

Så länge staten står vid rodret och försöker styra en marknad man är totalt inkapabel att styra som kommer detta inte ge önskad effekt.

  1. Investera i personalen i vården och omsorgen. En nationell samordning vad gäller långsiktig planering av personal- och kompetensförsörjning inom vården införs (Under 2019). Inför kostnadsfria arbetskläder för anställda i äldreomsorgen. Det ska finnas goda möjligheter att läsa till specialistsjuksköterska med bibehållen lön. En satsning på bättre villkor och karriärtjänster för att öka attraktiviteten till att bli specialistsjuksköterska genomförs.

Anledningen till att man vill få fler specialistsjuksköterskor är för att offentligheten håller nere lönerna för dessa så pass mycket att det inte är lönsamt för en sjuksköterska att vidareutbilda sig till specialistsjuksköterska. Detta behov skulle inte finnas i en fri sjukvårdsmarknad då marknaden skulle tillse att det fanns tillräckligt med personal.

Migration

  1. Gör upp om den framtida migrationspolitiken i en parlamentarisk kommitté. Partierna är överens om att driva en ny humanitär skyddsgrund i den parlamentariska kommittén.

Vad är innebörden av denna ”nya humanitära skyddsgrund”?

Trygghet, säkerhet och demokrati

I inledningen, separat från punkterna finns följande att läsa:

Demokratin ska värnas, både här hemma och i världen. Arbetet mot våldsbejakande extremism samt antiziganism, antisemitism, islamofobi och all annan form av rasism ska stärkas.

Det får mig att undra huruvida bland annat Socialdemokraterna kommer rensa upp i sina egna led och överlag ifall vänstern kommer ta krafttag emot den antisemitism som präglar dem.

  1. Förstärkningen av försvaret fullföljs. Försvarsmaktens anslag höjs i en trappa i enlighet med riksdagens budgetbeslut 2018. Värnplikten byggs ut. En ny myndighet för psykologiskt försvar inrättas. En struktur för ansvar, ledning och samordning inom civilt försvar tas fram.

Då detta är en av få saker jag anser att vi bör spendera mycket pengar på så tar jag emot det positivt att Försvarsmaktens anslag höjs och att Värnplikten byggs ut. Det viktiga är dock att detta går till reella behov och inte politisk korrekta saker. Jag ställer mig skeptisk till ett behov av en myndighet för psykologiskt försvar.

Vidare är det anmärkningsvärt att vi bör ta fram en struktur för ansvar, ledning och samordning inom civilt försvar. Något jag kan tycka redan bör finnas genom Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB. Men det bekräftar väl vår allas vetskap om att MSB omgående bör läggas ned.

  1. Fler poliser. 10 000 fler polisanställda till 2024. Attraktiviteten i polisyrket ska förstärkas genom bättre villkor.

Här har vi oerhört mycket att genomföra. Jag skulle gärna se att de hade lyft fram en förändring av polisutbildningen och tagit efter Danmarks modell. Det är alldeles för slappt att att endast säga sig vilja ha fler poliser och sätta upp ett anställningsmål till 2024. Jag delar den bild som Medborgerlig Samlings Niklas Moser och Mats Bergh ger i en debattartikel i Nyheter24 kring polisfrågan: https://nyheter24.se/debatt/913984-medborgerlig-samling-lar-av-danmarks-polisutbildning.

  1. Stärk medias oberoende. Stärk förutsättningarna oberoende granskande journalistik och en mångfald av medieperspektiv över hela landet. Förstärk mediestödet.

Hur ska staten på något tänkbart vis kunna stärka medias oberoende och stärka förutsättningarna för oberoende granskande journalistik?

Det enda staten kan göra är att inte lägga sig i medias arbete. Bort med presstöd och låt public service söka finansiellt stöd på den privata marknaden istället för att tvinga medborgarna betala för något de inte vill, de som vill betala får gladeligen fortsätta göra det på eget bevåg. Slopa all finansiering till ”faktagranskning” i syfte att motverka ”desinformation” och ”fake news” via Vinnova. (https://www.svt.se/kultur/medier/svenska-nyhetsmedier-startar-samarbete-for-faktagranskning-under-valet)

Däremot tycks inte de politiker som står bakom denna överenskommelse vilja ha en mångfald av medieperspektiv eller oberoende granskande journalistik. Åtminstone så har jag inte sett något exempel på att man arbetar för det. Snarare raka motsatsen.

  1. Stärk skyddet för demokratin. Under mandatperioden ska en parlamentarisk översyn göras för att stärka grundskyddet för de demokratiska strukturerna samt domstolarnas och public services oberoende. En parlamentarisk översyn ska även göras av valsystemet för att göra det motståndskraftigt mot manipulationer.

Jag ser med ”spänning” fram emot hur man tänker sig göra detta. Även en stark oro för att vårt undermåliga valsystem ska bli desto svårare för mindre partier att hävda sig i.

Det var även den sista punkten i den sakpolitiska överenskommelsen. En del punkter hoppade jag över av olika anledningar, även ett helt ämne (dock var där endast en punkt i samma tema som ämnet innan). Bland annat anser jag mig inte tillräckligt insatt inom vissa områden för att ens ge någon syn på saken och stundtals kände jag att mina kommentarer skulle bli alldeles för repetitiva om jag besvarade varenda punkt.

Dock vill jag knyta an till min inledning där jag påstår att det är uppenbart av Socialdemokraterna att deras viktigaste mål är att sitta i regering och hålla i Statsministerposten. Detta eftersom många av de punkter som C och L lyckats förhandla fram är rakt emot den politik man tidigare fört, något som de även fått kritik av från egna led och något jag dessutom belyst på några håll. Man är helt enkelt villig till det mesta för att säkerställa vidhållen makt och kontroll. Och jag ställer mig även fundersam till vilka garantier C och L har att en S+MP regering kommer att verka för att genomföra detta eller om det är mycket tomma löften från deras håll, då varken C eller L kommer att bli en del av regeringen. Dessutom är det intressant att se hur detta kommer att drabba samtliga fyra involverade partier i framtiden. MP kommer troligtvis att åka ur i nästa val, de fick i senaste opinionsundersökningen jag läste endast 3,8%. Både C och L är internt splittrade i stödet för Socialdemokratin, hela vägen från gräsrötterna till toppen. Den stora vinnaren i det här, som jag ser det, är Socialdemokraterna.

Som sagt var inte syftet med detta inlägg att ge någon djupgående analys utan snarare att ge min syn på de frågor som de har kommit överens om och förhoppningsvis kunna bidra till någon form av diskussion. Om där finns några synpunkter så välkomnar jag er att mejla mig via: me@ojler.se, kommentera nedanför eller kontakta mig via övriga kanaler.

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.